Svårt att vara tonåring

Fick ett mail från en tjej som har det jättejobbigt. Hon skriver såsom följer

Hej!
Jag läsa om dig på Ludmillas blogg ( www.ludmilla.se) och jag ska säga att jag blev väldigt berörd över allt du varit med om.

Jag är en tjej på 15 år som mår psykiskt rätt dåligt. Är ett skiljsmässobarn och har mist min bror på grund av droger.
Skadar mig själv det gör jag också och jag lider av tvångstankar och ångest. Har försökt ta mitt liv en gång men misslyckades. Allt är så himla jobbigt och jag vet ärligt talat inte hur länge till jag ska orka fortsätta kämpa. Finns det äns något hopp om mig?

Jag beklagar verkligen allt som du varit med om, att förlora ett barn, och i ditt fall tre barn måste vara det värsta man kan vara med om.

// X

Hej X
Du verkar ha det jättejobbigt och jag känner verkligen med dig. Du måste bryta detta på något sätt!
Går du i 9:an på högstadiet? Finns det en skolkurator du kan vända dig till? Skolkuratorn har tystnadsplikt och kan vara någon som du kan ventilera dina tankar med.
På så sätt kan du få tips om hur du ska hantera din ångest och också få veta vart du kan vända dig för att få terapeutisk hjälp. När man har ont i en kroppsdel går man till läkaren och detta är inte konstigare än så.
Du måste ta en kontakt med någon du kan tala med annars kan det sluta riktigt illa. Speciellt som du skriver att du redan försökt ta livet av dig en gång. Om du har sådana tankar fortfarande ska du tänka på att du inte bara tar livet av dig själv. Du tar även död på delar av de människor som älskar dig. De har ju redan förlorat din bror vilket måste varit fruktansvärt för både dig och dem.
Tonåren är en hemsk period för många. Kanske speciellt för tjejer då det händer så många kemisk/fysiska/psykologiska grejer med båda kropp och själ. Det kan påverka vilken kille eller tjej som helst väldigt mycket även om personen haft det hur bra som helst under uppväxten.
Många säger att när de väl blivit 16-17 år så har de liksom kommit ur en dimma och de har inte förstått vad som drabbade dem.
Håll därför ut tills du genomgått tonårskrisen/ krisen. Sök samtalskontakt hos skolkurator, ungdomsmottagning eller vänd dig till någon vuxen du känner förtroende för.
Du måste göra detta. Det är din skyldighet gentemot din bror, dina föräldrar, dina vänner och dig själv!
Det finns hopp om dig. Du uttrycker medkänsla till mig i ditt mail. Du är en god människa som det finns hopp om. Du är värd det bästa i livet och jag känner att om du bara kommer ur detta h-e kommer det att bli bra för dig med.

Skriv gärna till mig och berätta när du tagit din första samtalskontakt. Gör det nu.

Med all förhoppning om lindring och att det ska bli bra för dig.
Qratorn

Igång igen!

Haft ett uppehåll på denna blogg men vill nu ha mail, frågor och funderingar igen så tveka inte skriv ett mail till mig!

Med vänlig hälsning
Qratorn